Jag har två blåa maskar. Jag har döpt dom till Åsbjörn Ådra och Bengt-Åke Bråck. Trots att jag verkligen inte gillar dom ska dom tvunget följa med mig varje dag, vart jag än går... eftersom dom sitter fast på mina ben. På insidan av benen som tur är så dom syns inte så mycket. Men dom känns. Spänner, hugger och bränner. Ibland så mycket att jag inte kan somna. Så nu ska vi äntligen skiljas. Hit the road Åsbjörn och Bengt-Åke!! So long suckers!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar