När man försöker vara glad, peppande, inte visa att man är sjukt sen, försöker stå emot gnäll och alla former av protester på alla steg som ska genomföras för att lyckas få barn, gympapåsar, mellanmål, extrakläder, mössor, vantar, egna träningskläder, egen väska osv in i bilen på morgonen.. Så är det inte så konstigt om det blir lite fel ibland. Idag blev det dubbla klockor.
Nya trenden?
Note to self: när jag säger till Minea att jag älskar henne svarar hon ofta ”mamma jag älskar dig mer är vad du älskar mig”. Även om det är helt omöjligt så är det ändå fint, och värt att minnas.
Jag trodde jag hade the moment med Jack. Han var så gosig och mysig så jag kramade honom och sa att jag älskade honom jättemycket. Då tog han mina kinder i sina små mjuka händer, såg mig rakt i ögonen och sa ”jag älskar... mobilen”. Hyfsat matt upplösning på det momentet. Jodåsåatt...
Det positiva med att båda barnen blir sjuka samtidigt: komprimerade vabb-dagar.
Det negativa med att båda barnen blir sjuka samtidigt, ja förutom att de är sjuka och det är synd om dem: typ allt annat.
Väntar på avblåsning och paus men den kommer aldrig...? Hallå VAV kanske?
