Näste man till rakning!

Då var det mamsens tur att fylla år, hipp hipp hurra för världens bästa mammi! Vi har precis kommit hem från ännu en mysig, trevlig och totalt kaosig familjemiddag. Jack har ätit mina päron ur huset, barnen har röjt och vuxna har försökt samtala (utan större framgång).

Födelsedaxgrisen, soon to be pensionär!

Jag har dessutom provat på livet som ensamstående trebarnsmorsa med en inneboende krympling till på köpet. Barnen bestod av Minea, Jack och Connie (som sovit över). Krymplingen va Pierre. Det gick över förväntan! Men jag har sovit ca en timme i natt och haft, i runda slängar, noll minuter egen tid. Synd att man inte kan sova och ta egen tid samtidigt annars hade jag lätt gjort det nu. Jag vill kunna vara effektiv lixom. 

Barnarbete. Jag kan ju inte göra allt själv.

Pierre har inte heller haft det så lätt, han har jätteont och kan knappt ta sig upp ur sängen. Han har inte ens kunnat klä på sig själv :( Så nu till sist kom vår räddande ängel Bettan! Hon har knådat, dragit och stretchat krymplingens rygg. Hoppas han kan röra sig lite mer i morgon. För allas skull. God natt.