Vi va sena.
Minea ville cykla.
Mamman var stressad.
Minea ville cykla där det inte var uppför- eller nerförsbacke.
Minea stod still.
Mamman försökte på alla sätt och vis få Minea att röra sig framåt.
Minea vägrade cykla.
Mamman fick bära cykeln (en 16tums tung jävel med stödhjul) och köra barnvagn till dagis.
Det tog 1 h och en kvart. Under tiden:
Minea grät.
Jack skrek.
Mamman försökte att inte få ett sammanbrott.
Mamman fick 50 blåmärken på varje ben av dom förrrrbaskade stödhjulen.
Cykeln pajade länken på mammans klocka.
När vi kom till dagis var avdelningen på utflykt.
Tur för mig att jag fick världens bästaste lunchsällis av en födelsedagsgris! Svettig, ofixad och förbannad kom jag till restaurangen, gick därifrån på ett något bättre humör kan man enkelt säga. Tack för idag!



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar