Observationer...

Alla dessa faser som ens lilla barn ska igenom är utmanande, både för föräldrar och självklart för de små. Tror Minea är inne i en separationsångest-fas just nu, kanske beror det på att jag är gravid? Hon måste hela tiden vara med och kan absolut inte bli lämnad ensam. Inte ens när hon har uppsikt över mig eller Pierre om vi t.ex. bara befinner oss lite längre bort i rummet. Måste vara jättejobbigt för henne, stackars.

Nu i kväll har läggningen skett på så vis att hela familjen har legat och trängts i Mineas säng eftersom jag inte kunde lämna rummet utan henne hack i häl. Jag låg längst in och när Minea hade somnat skulle jag försöka klättra över Pierre, som även han hade somnat. Det var ingen bra plan för en gravid och osmidig flodhäst. Det slutade med att Pierre ramlade ur sängen med ett brak och Minea vaknade. Känns sådär inför tillökningen i familjen, hur ska detta sluta…?