God morrr-gon?

Personlig uveckling kommer till den som tar sig an nya utmaningar heter det ju. Är det inte då härligt, så säg, med lite trots på morgonkvisten? Att bli utmanad på en brottningsmatch av ett rosenrasande bylte som ålar sig, skriker och vägrar allt var och varannan morgon måste vara den bästa starten på dagen. Gud vad personligt utvecklad jag är. Och råkar jag släppa taget en halv sekund så får jag ännu en hääärlig utmaning för då är stövlarna avsparkade och vantarna ivägkastade någonstans. Rond två, pling! Mina kontorskläder blir sådär mysigt helsvettiga och grusiga. När allt väl är påklätt och klart ska bara vi in i bilen men på vägen dit kan mycket hända. Spännande. Intressant. Kanske försvinner ännu en vante (stridshandske) i snön?

Konstigt att man inte får psykbryt, men det är väl en tidsfråga.



Vägrar vantar, äter snö, vill inte åka bil till dagis.

Här kommer lite bilder från helgen, 1-årskalas hos Maxi och förälragruppshäng hos Leon:

Lugnet före stormen hos Leon