BBSJ

Att lämna in bilen på helrekond är härligt, alltså när den är klar. Alltså så länge bilrekondsgubbarna inte plockar bort bilbarnstolen. Att återinstallera bilbarnstolsjäveln är ungefär lika lätt som att bestiga nåt högt berg med en snuttis på huvudet, en napp under armen och en vällingflaska i örat. Typ.

Detta kom jag på när jag åkte till jobbet igår, utan barn i bilen, och insåg att bilbarnstolejäveln inte satt fast. Jag var alltså tvungen att få fast bilbarnsstolejäveln (BBSJ) innan jag skulle åka och hämta Minea. Fick svälja min girlpower-stolthet och be Pierre komma till undsättning, han hade tyvärr inte tid. Ringde då pappa som fick skynda sig hem från jobbet. Sedan kom Pierre på att han hade tid och åkte till mitt jobb för att vi skulle byta bil. Jag, som då i godan ro befann mig nere i gymmet där det inte finns någon mobiltäckning (japp otroligt nog hann jag träna mitt i allt), märkte inte att Pierre ringde och mailade. Tillslut tillkallade han min chef som i sin tur både ringde och sprang runt i huset och letade efter mig. När chefen väl hittade ner till gymmet hade jag precis dragit.

Jag hade ett antal missade samtal på mobilen när jag stressad styrde min kosa hem till pappa. Lyssnade av meddelandet och hörde då att det var Gisela som bara ville kolla läget. Ringde upp till vad jag trodde var Giselas nummer, men det var chefens och sa nåt i stil med "ring mig din fis" på telefonsvararen. Sedan köpte jag semlor och åkte till pappsen som tillslut fick fast BBSJ igen.