Kajsa Kavat

Städdag. Vem mer har en syster som först åker och handlar miniform och pruttventiler till Jack och sen kommer över till äckliga huset i Hasseludden och hjälpstädar? Nä, just det. Det är bara jag som har världens bästa syrro!

Ungefär så här såg vi ut när vi städade… ungefär sa jag.

Eller vänta, har jag tagit fel på 10 år?

Ser inte ut som det är en latte i det glaset…?

Well well, bebisarna såg i alla fall ut så här. Får shår.

Minea har provat på musiklekis idag. Är så stolt över henne att hon är så totalt kavat och orädd. Hon lämnar mig i ett annat rum utanför, tar musikfröken Johanna i handen och knatar babblandes iväg. Enligt fröken, hade det gått strålande, Minea klämde glatt i på de sånger hon kunde. Efteråt deklarerade Minea stolt att hon inte hade sjungit bajskorv en enda gång (vilket jag var orolig för) och att hon ville fortsätta gå nästa måndag. Lyckat med andra ord!

Kolik?

Jack verkar ha väldigt ont i magen. Han har de senaste dagarna knappt sovit något alls, han är orolig och skriker. Jag kan inte lägga ifrån mig honom. Har googlat spädbarnskolik och njaa svårt att säga om han har det, eller börjar få det men jag tycker såå synd om honom. Och lite synd om mig för det är inte kul när man inte kan trösta sitt barn och inte kan få en välbehövlig paus då och då. Säg den lycka som varar för evigt?

Men det är, peppar peppar, än så länge hanterbart och nu ska jag inte vara en bittertant och måla fan på väggen. Hoppas det bara är något övergående! Håll tummar och tår!

Vi har i alla fall haft en mysig helg hos Normans på Ekerö. Papporna hade gubb-helg i ett hus och mammor med barn var i huset bredvid. Jag har snusat på Melvin som är 2v yngre än Jack. Söt som socker och väldigt lugn och harmonisk till skillnad från en viss annan bebis i huset. Lek-fröken Sonja bjöd på banansugrör och var dessutom den enda som kunde få Jack att somna!

Ibland så...

…är livet extra härligt! Som när solen skiner, man får vårvittring, Jack tar en sovar-dag så jag hinner röja undan det värsta stöket och laga middag. Dessutom fick vi besök av underbara kompisar som vi inte träffat på länge! Så inga små-duster har kunnat surat ner mig idag.

Ooooh yeah I´m walking on sunshine woohooo and starting to feel good! Hej!

Note to self back up

För mitt eget minnes skull kommer en liten lägesuppdatering om Jack.

Han har än så länge inget schema på hur han fördelar dygnets 24 timmar men han är ju å andra sidan bara 1,5 månader och den magiska rutingränsen ska gå vid tre månader enligt sakkunniga. Men dessa två små mönster har jag ändå upptäckt:

1. Han äter oavbrutet (!!!) mellan ca kl 17 och 20 och blir skitförbannad att mjölken då tar slut. Dålig service i mjölkbaren. Sedan sover han till ca 23. 
2. Han har inte brummat i blöjan på två nätter så jag har sluppit byta nattblöjor!

För övrigt kan han vara rätt nöjd korta stunder i babysittern, härliga tider, och har man tur funkar även bärselen i kombination med nappen (som han ännu inte fattar hur han ska göra med). Dessutom har de snabba leendena som flimrar förbi blivit lite tydligare och mer bestående. Blir helt varm i kroppen av glädje när det händer!

Här har vi bilder från dagens häng hos Gise, tack för smarrig lurre!

Lille Malte har nu tagit över platsen som gängets minsting, så söt!

Vilhelmina <3 med puré i fejset.

Hipp hipp

Hurra för världen bästa födelsedaxgris: syrro! Hon har blivit firad med pizza och rödpang i Gamla Stan.

Första stadsbesöket för mini.

Lilla snuttepluttebubbelgullitutt!

Dagens misstag: glömde att "äta vin och dricka pizza" som jag beskrev det inte går att kombinera med bilkörning. Träffade en mamma på dagisparkeringen och deklarerade stolt att jag varit på vinlunch innan jag körde iväg hem med barnen. Ansvars"full" morsa? Lugn i stormen, drack bara knappt ett glas… men det såg nog inte så bra ut. Hepp.

Stänk av silver

Idag har jag varit hos frissan (Studio i Sickla) och fyllt på lite bottenfärg. Jack skötte sig exemplariskt, jag ammade och han höll sig lugn. Fick frågan om jag ville täcka mina gråa hårstrån? Tack för att du förde det på tal kära hårfrisörska. Och nej, jag är så stolt över mina silvertrådar. De påminner mig om att jag börjar bli så där härligt gammal. Lägg helst ingen färg på dom så att de kan fortsätta lysa GRÅTT på min föråldrade hjässa… Vad brukar folk svara lixom?

Från det ena till det andra. Här kommer bilder på vårt trevliga söndagshäng:

Separationen

Det vi hade finns inte kvar. 

Vår tid har försvunnit. 

Lek har bytts ut till varningar och förmaningar. 

Jag vet att hon vill väl och att hon är stolt över lillebror men det blir för oförsiktigt och hårdhänt. 

Det märks så tydligt att hon saknar oss nu, att hon bearbetar separationen. 

När vi väl kan få en kort stund tillsammans suger hon åt sig den och vill bara ha mer, jag vill också ha mer. 

Jag önskar att jag kan gottgöra det snart. 

Älskar dig så mycket Minea.